1. |
||||
Ur människans maktlystenhet
Ett monstrum har givits liv
Min fruktan är stor för att det
En dag ska bryta sig fri
För när natten ej längre är svart utan röd
När vad människan skapat blir människans död
Ska domen från skyarna falla ner hit
Och utplåna jordens parasit
Larmet det går över nejden
Och bomberna regnar ner
Den slutliga djävulska fejden
Ska sluta i förintelsens fred
För när natten ej längre är svart utan röd
När vad människan skapat blir människans död
Ska domen från skyarna falla ner hit
Och utplåna jordens parasit
Fullständigt mänskligt fördärv
Jag befarar att snart få se
Vätgasens ande är kärv
Förhandlar ej längre nått mer
För när natten ej längre är svart utan röd
När vad människan skapat blir människans död
Ska domen från skyarna falla ner hit
Och utplåna jordens parasit
|
||||
2. |
Heden
03:22
|
|||
Dimman ligger grå över heden
Och skymningsljuset lyser matt
Du vandrar raskt längst leden
Som för dig fram denna natt
Solen går ner bortom heden
Och rädslan kommer krypande inpå
Att väcka den uråldriga vreden
Att se besten i din ögonvrå
Mörkret har slukat heden
Du kan höra vilddjurets skall
De är allt för mörkt för att se den
Men du vet att den iakttar dig
Fly
Dess lysande ögon ser dig
Ditt hjärtas snabba slag
Ljudet av fyra klor mot mark
Spring
Döden är dig hack i häl
Be för att benen bär dig väl
När rädslan svärtar din själ
|
||||
3. |
Nere vid Hamnen
05:07
|
|||
Nere vid hamnen, där råttorna kryper, där skeppen dom står
Nere vid hamnen, i vrårna dit ljuset, aldrig når
Dit ska jag vandra, när elden brinner svagt
Dit ska du vandra, när du blivit som jag
Väl uppe på kajen, känns bördan inget mer
Segla över havet, för att äntligen komma hem
Nere vid hamnen, där spelas ett brädspel, i en mörklagd bod
Nere vid hamnen, är pjäserna öden, på vår fördärvade jord
Dit ska jag vandra, när elden brinner svagt
Dit ska du vandra, när du blivit som jag
Väl uppe på kajen, känns bördan inget mer
Segla över havet, för att äntligen komma hem
|
||||
4. |
De Ansiktslösa
05:07
|
|||
I en stuga vid bergets rand
Sitter han ensam med kniven i hand
Han fruktar vad som ur skogen komma skall
I fönstret ser han skuggor gå förbi
Från vad han ser blir han aldrig fri
Han är brännvinets slav, och mörkret blir hans fall
För i skogen där lever dem, som aldrig ser nått ljus
Utan ansikten skrider dem, sakta runt hans hus
Han minns en kväll för länge sen, när månen stod i skyn
De tände eld på allt och skriken ekade över byn
Han flydde ifrån människorna
För bland dem levde djävlarna
Men alla var för fega för att se
Med rädsla och hat, han håller vakt
Med kniven och flaskan, en sluten pakt
Ingen får komma när honom mer
För i skogen där lever dem, som aldrig ser nått ljus
Utan ansikten skrider dem, sakta runt hans hus
Han minns en kväll för länge sen, när månen stod i skyn
De tände eld på allt och skriken ekade över byn
|
Streaming and Download help
If you like Dvala, you may also like:
Bandcamp Daily your guide to the world of Bandcamp